Täckmanteln

När man allra helst vill lägga sig under täcket och stanna där i all evighet så blir det inte så. Man känner inte för att visa sig på humöret man är på och drar därför över en leende dräkt, en dräkt som döljer allt det man inte vill visa, en täckmantel. Man ler åt alla man ser och skiner som en sol. & när man kommer hem drar man av sig dräkten och tar ut allt det man inte kunnat visa under dagen, sådant som smärtar och svider. Man längtar till allt det man inte har och ser inte vad det positiva i livet är. Man drogar bort sin hjärna i musiken och lever sig in i den på ett sätt som inte går att beskriva, det går bara att uppleva, uppleva om man är en sann musikälskare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0