Från incident till handling
Ska det verkligen behöva ske en incident för att få människor att handla, förändra på sina dåliga beteenden? Det är intressant att se hur människor faktiskt tänker i en sådan fråga, samtidigt blir jag väldigt irriterad. Jag kan tycka att vissa saker är logiska, att sysslar man med något farligt kan det också få negativa konsekvenser. Men uppenbarligen är det långt ifrån alla som tänker så...
Mamma berättade om ett tv-program som hon såg på tvåan tidigare häromdagen. Det handlade om tsunamikatastrofen i Fukushima som skedde år 2011. Hon berättade att man då hade 50 kärnreaktorer i Japan och att man hade en ganska positiv syn på kärnkraft och fossila bränslen i övrigt. Idag står alla dessa reaktorer tomma och obemannade. & det är väl jättebra, kan man tänka! MEN varför ska det behöva gå så långt att delar av Japan utplånas innan man tar tag i saken och börjar med 100% förnyelsebara bränslen, som man faktiskt har där idag?!
Här i västvärlden har vi ännu inte gjort mycket för att ändra på oss (endast Tyskland och Schweiz har avvecklat kärnkraften helt efter olyckan) och jag tänker: måste vi nödvändigtvis gå samma öde tillmötes här för att även vi ska ändra på oss? Nej, det måste vi självklart inte, men frågan är om vi inte kommer att göra det ändå. Med den politik som vi har idag lär det i alla fall inte hända mycket, då "kära" alliansen tycker att fossila bränslen är jääättebra! Det är ju ekonomiskt och effektivt liksom, vad mer kan man begära!? Att det svenska folket ska känna sig tryggt, det bryr vi väl oss inte om? Dessutom är det så krångligt att gå över till förnyelsebart!
Men om Japan klarar det, varför skulle då inte vi göra det?
Jag tycker att vi idag är alldeles för naiva för att ens få handskas med saker som kärnbränsle. Vi inser inte hur farligt det är och därför gör vi heller ingenting åt det, förrän det är försent...
Kommentarer
Trackback
